Åter i Sverige!

Hemma igen och tiden bara rasar iväg. I dag är det 22 maj och mer än en månad har vi varit hemma redan och det har varit fantastiskt. Så härligt att träffa familj och vänner igen och att möta den svenska våren.

Göteborg och Långedrag visar sig från sin vackraste sida när vi kommer hem. Utsikten över hamninloppet och ända ut till Vinga är välbekant och kär.

Vi tycker det är ganska mysigt, ganska så nöjda är vi att komma hem och dessutom mitt i en aprilsk värmebölja. Varmt och skönt, björkarna går från ingenting till full utslagna på nolltid.

Rhododendron slår ut.
Vårblommorna prunkar, det är ljuvligt!













Vi kommer hem lagom till påsk. Lisas och Peters egenhändigt tillverkade påskkycklingar och påskkäringar har hållit i många år och får en hedersplats på påskbordet.

På långfredag åker vi hem till min kära mamma, Alice, och har med oss påskbuffé, Janssons frestelse, köttbullar, prinskorv, sill och annat smått och gott.

Tom lite dansk svartvinbärssnaps slinker ner. Mor Alice mår trots sin höga ålder relativt väl men sorgen över vår lillebror Bertils död den 7 april finns där förstås hela tiden. Vår lillebror var född med Downs syndrom och blev 58 år. Till åren inte så gammal men Bertil åldrades mycket i slutet och blev gammelmanstrött och orkeslös. Han fick sluta sina dagar i sömnen med snälla Eva, som höll handen. Det kändes bra för oss alla att det blev så.

I den vackraste tiden, den 25 april begravdes Bertil i Surteby kyrka i Björketorp. Så mycket människor, familj, släkt, grannar och många från Bertils boende var med. Så mycket vackra blommor prydde vår fina kyrka med alla änglarna i taket.

En så fin tradition, att vi alla följer med till graven och säger hej då och önskar Lycka till i din himmel, käre, fine Bertil!

Men så här kommer vi ju ihåg Bertil, nästan alltid glad och god och kramig. Vi fick alla många goda skratt tillsammans. Sen fick han ju lite ont i benet ibland och då visste vi alla vad medicinen var, en öl eller en liten snaps. Vips så blev allting bra!

Men livet går vidare, vårblommorna fortsätter att spira, goda vänner som vi inte sett på länge bjuder in till lite mat.

Anne-Marie och Erik bjuder på lunch i solens glans. Erik tar fram lite bubbel och damerna på rad tackar inte nej!

                                       Vadå uniform, mörkblå blazer är väl jättesnyggt!