Dags att stänga igen på Hunö

Så är det då höst, vår fina sommar är över för denna gång, fast fan tro´t, vilka fina dagar vi har haft här på ostkusten i mitten på september.

Tom vattnet har varit ganska varmt, så där 17 grader, vilket gör att fötterna domnar bort helt och hållet men vissa människor envisas trots allt med att det är skööönt!

Stefan och jag har varit här en vecka och denna gång stänger vi på tu man hand. Peter och Miriam bor i London och har därmed laga förfall. Lisa och Ola är fullständigt överlupna med arbete i september, speciellt Lisa, och därmed har dom absolut laga förfall likaså!

Vi saknar dom allihopa men det har gått jättebra med hjälp av en praktisk Stefan och med vinsch-hjälp, att få dom tunga sakerna, flotte och eka ur vattnet ändå.

Vi har städat på tomten och sorterat in virke så att det ligger torrt och fint. Stefan och Åke, tvärs över sundet, har fiskat med våra nya garn med tunt resultat. Bättre lycka nästa år får vi säga nu. Gäddorna slår fortfarande friskt i viken iallafall, det är mysigt.

Snart dags att åka tillbaka till civilisationen ganska nöjda med att ha jobbat duktigt. Men vi har ju hunnit med lite annat också. Lite sköna yogastunder på bryggan och en och annan liten slummer på soffan.

Nytt konstverk hinner vi också skaffa oss, nämligen i vackert skuret trä, ask och lind, från vår lokale konstnär Gösta Holmer.

Fiol, dragspel, gitarr, tom ett postiljonhorn uppe till höger

Det är en yra av olika instrument och blommor som Stefan har beundrat länge, där den hängt vid baren på Blankaholms värdshus. Den heter Heslevikedur (enligt Stefan) eller Kosmisk yra (enligt konstnären). Vilket passar bäst, vad tycker ni?

En skål i lusthuset med Skavdösundet i bakgrunden

Så är vi också bjudna på avskedsmiddag till våra vänner, Lisbeth och Åke tvärs över sundet i Skärsgården och det är alltid lika trevligt. Den snälla hunden Zelda tar emot oss med glädjeskutt på bryggan, framför allt skuttar hon mot Stefan, som är en jättebra lekkompis. Vi bjuds på gindrink i lusthuset allteftersom solen går ner över Gåsfjärden.

Lisbeth lagar underbar mat och kan dessutom spela dragspel

Därefter bjuds vi på en femrätters middag! Så fint och så gott! Vi börjar med en mycket god rökt ål och ifall vi inte skulle tycka om det så fanns det ett också en liten form med kantarellstuvning. Vi tyckte mycket om alltsammans förstås.
Till detta sjöngs ganska så många snapsvisor och sen lyckades vi också på ett svep sjunga oss igenom hela Taubes Eldarevals och det är inte många som klarar av detta men det gjorde vi!
Så trevlig kväll, det blev sent, natten blev mörk som den bara kan bli i småländska skärgården men med hjälp av stjärnorna, en nästan full måne och lite lyse från våra lanternor så tog vi oss sedan hem.

Fiskenät på tork, men ack, så liten fångst, bättre lycka nästa år

Nästa morgon är vidunderligt grann, solen går upp vid sjutiden. Nu, i mitten på september så går den upp precis bakom vår udde. Vilken underbar september vi haft, både på väst- och ostkust. Färgerna fullkomligt gnistrar överallt.

Sista dagen, tisdag den 24 september, allt är igenbommat, återstår bara att ta upp båten. Det gör vi som vanligt med Thomas hjälp på Lindnäs båtvarv. Den ska tvättas, motorn skall servas och sen ställas på plats i sin trailer och täckas.

Detta året har Stefan funderat mycket över båttjuvarnas framfart överallt. Enligt GP stäjls en båtmotor var fjärde timme. I våras stals minst 10 båtmotorer på Lindnäs. Alltså har Stefan förberett ett masonitskivebygge. Motorn skall byggas in, larmas så att larmet går så fort någon snudda vår lilla låda. Ve den som nuddar vår båtmotor, sirener ska ljuda och telefonsignaler skall rassla iväg.

Oljebyte pågår

Vi bygger, allt är noga förberett och till slut är allt klart. Båten är täckt med en färgglad röd presenning, masonitbygget är täckt. Sedan får det bli en extraresa hit för Stefan för att koppla till ett larm. Det må det vara värt!

Vi säger hej, tack och ses snart igen till Thomas och styr kosan mot Göteborg. Tack för denna underbara sommar. Snart är det vår igen!